Här kommer del 2 i den rafflande berättelsen om hur föremålen från de arkeologiska undersökningar som utförts i landet och fyndöverförts till SHM införlivas i samlingarna.
Som det beskrevs i det första blogginlägget om detta ämne Hur hamnar föremålen i Historiska museets samlingar? | SHM så lyder alla arkeologiska undersökningar under KML-lagen. Detta innebär att det finns en skyldighet att ta hand om den information och de föremål som framkommer vid en arkeologisk undersökning och bevara den informationen för framtiden. Utöver den arkeologiska rapport som undersökarna är ålagda att skriva så måste de föremål som framkommit tas om hand. Som tidigare nämnts så sker detta genom att RAÄ beslutar var föremålen ska hamna genom ett så kallat Fyndfördelnings- eller fyndöverföringsbeslut när den arkeologiska rapporten är klar.
Så här ser det ut när allt är klart. Men vad händer innan dess? Läs texten nedan för att få reda på mer! Foto: Antje Wendt/SHM CC:by 4.0
Detta blogginlägg handlar om hur processen med en fyndinlämning går till hos oss.
När RAÄ fattat beslut om att föremålen från en utgrävning ska tillfalla SHM så skickas det beslutet till både den undersökande firman och till registrator på SHM. Föremålen får då ett unikt förvärvsnummer som kommer ingå i Historiskas samlingar. Innehåller materialet mynt så får mynten ett annat unikt förvärvsnummer som kommer ingå i KMK:s (Kungliga Myntkabinettets) samlingar.
När den undersökande firman vill lämna in föremål så skickar de en e-post till en adress som finns på SHM:s hemsida: Fyndinlamning@shm.se. De inkommande ärendena fördelas sedan till olika handläggare inom den arkeologiska enheten. Handläggaren tar kontakt med den undersökande firman och skickar en länk till det så kallade Fyndinlämningsdokumentet som finns på SHM:s hemsida Fyndinlämning – för dig som arkeolog | SHM. I detta dokument finns information om sådant som vilka standardmått de inkommande backarna behöver ha, hur föremålen ska packas beroende på vilket material det är mm. Handläggaren behöver även få in en fyndlista över det inkommande materialet i god tid innan det inkommer. I fyndlistan ska information som sakord, typ, material, antal, vikt och/eller andra mått finnas. Det ska även finnas information om vilka kontexter föremålen hittats i och anläggningsnummer, vilka föremål som inte tagits tillvara, platsinformation mm.
De undersökande firmorna överlämnar oftast flera fyndmaterial från flera olika undersökningar vid samma fyndinlämning. Därför får handläggaren ofta ett flertal fyndlistor som behöver bearbetas innan informationen från dessa kan överföras till det samlingsförvaltningssystem som SHM:s samlingar använder (Axiell Collections). Den uppdragsarkeologiska firman behöver även fylla i ett så kallt fyndmissiv där information om bland annat plats, fornlämningsnummer, antal backar med föremål, antal benkartonger (osteologiskt material), om materialet innehåller mynt mm. finns med. Detta fyndmissiv ska undertecknas av den inlämnande firman och tillsammans med fyndlistan/fyndlistorna tas med vid fyndöverlämningen. Varje enskilt material behöver ett eget fyndmissiv.
När inlämningen väl sker så tar handläggaren emot materialet vid ett av SHM:s magasin. Där sker en stickprovskontroll för att se att föremålen packats på rätt sätt, att de stämmer med fyndlistan, att det inte finns några skadedjur mm. Ser allt bra ut så undertecknas fyndmissivet av den mottagande handläggaren.
Handläggaren som tar emot materialet ser till att packa upp det och skapa så kallade delförvärv. Ett delförvärv kan var en fyndback, eller en benkartong, eller ett större enskilt föremål som behöver placeras för sig. Delförvärven placeras sedan i magasinet i väntan på nästa steg, den så kallade accessionen, då föremålen registreras i databasen och blir tillgängliga för allmänheten. Mer om denna spännande process i kommande inlägg!
Ett vackert exempel på en färdiguppackad fyndback som innehåller en delförvärvsplacering. Foto: Antje Wendt/SHM. CC:by 4.0
/Jenny Radon, antikvarie med inriktning accession
