Livrustkammarens samlingar omfattar omkring 35 000 föremål. Ofta är de mycket väl dokumenterade och de har inte endast stort kulturhistoriskt värde i Sverige utan även i Europa och i världen. Detta avslöjas inte minst av det intresse som visas för samlingarna av utländska museiinstitutioner, framför allt när det gäller utlån till utställningar. (hur det kan gå till att leverera lån kan ni läsa om här )
Trots den höga relevansen och dokumentationsgraden påträffar man ibland föremål som inte har uppmärksammats tidigare i någon högre utsträckning, vilket kanske kan tyckas märkligt. Man ska då ha i minnet att kunskapen om föremålen ökar i takt med att man anlägger nya perspektiv, gör systematiska genomgångar av föremålskategorier, utställningsarbete, arbete med utlån och mycket mer. Det händer också att man i samband med annat arbete påträffar föremål som man inte har sett tidigare, även om de har varit registrerade.
Just detta spänne till ett livgehäng är ett sådant föremål. Det som väckte mitt intresse var motivet och kvalitén i gjutningen, men till min förvåning fanns det väldigt knapphändiga uppgifter. Ett krönt N brukar förknippas med Napoleon Bonaparte och hans armé. Någon referens till detta var inte dokumenterad. Däremot var det knutet till den Willebrandska samlingen som inkom till Livrustkammaren 1859 genom friherre Ernst Magnus von Willebrands (1812–1859) testamente. Här har vi en pusselbit till föremålets tidigare historia.
Willebrand var uppväxt i Stockholm och var skolkamrat med August Blanche sedan de gått i Klara skola samtidigt. Senare blev han officer vid Livregementets husarkår och tog ryttmästares avsked 1843. Genom framför allt sin mor, Ulrika Maria Björkman, kom han att bli mycket förmögen och han hade en stor vapensamling. Willebrand gjorde en resa som gick bland annat till Italien och Spanien. Under denna resa blev han under oklara omständigheter förlamad och han återkom till Sverige 1836/37. Han dog ogift 1859 och slöt sin ätt på svärdsidan.
Ernst Magnus Willebrand
Hur Willebrand fick tag i spännet kan man endast spekulera om. Kanske förvärvade han det under sin resa, kanske ärvde han det efter sin far, Ernst Fredrik Willebrand. Som officer hade denne utmärkt sig i finska kriget 1808-1809. Han var också i Tyskland 1813 där svenska armén deltog på de allierades sida mot Napoleon. Det är inte otroligt att fadern där tagit en ”souvenir”.
När spännet beskrevs i Livrustkammarens inventarium 1867 stod det följande:
”1 lifgehängsplåt, i midten försedd med ett N. under kongl. krona”
Spännet med det krönta N:et. Foto: Andreas Olsson, SHM, CC by 4.0
Den ganska oansenliga baksidan. Spännet med den ganska oansenliga baksidan. Foto: Andreas Olsson, SHM, CC by 4.0
Detta är inte på något sätt en felaktig beskrivning men den håller sig på en mycket grundläggande nivå. Senare har även en datering till 1800-talets början tillförts och en mer detaljerad beskrivning. Man har däremot inte registrerat någon tolkning av motivet på spännet. Kopplar man samman vad vi vet om dess tidigare ägare, föremålet utseende och kvalité kan man sluta sig till att det med största sannolikhet är ett livgehängspänne för en officer i Napoleons armé. Efter att ha konsulterat extern expertis har det också föreslagits att spännet är av en typ som bars av officerare med graden chef d’escadron (skvadronchef) och upp till överste vid Lancier Rouge de la Garde Imperiale (2:a gardeslansiärregementet 1811-1815). Om så är fallet kan detta vara ett av tre kända bevarande spännen av denna typ. Det återstår däremot att bekräfta.
/ Andreas Olsson, Intendent, Livrustkammarens samlingar
Vill du läsa fler historier om föremål i samlingarna på Statens historiska museer? Då kan du gå in här och ta del av flera spännande inlägg.
