Bibeln som återvände

Ett ovanligt nyförvärv

Tillskott av föremål till Skoklosters slotts samlingar är inget som sker ofta. Samlingarna består nästan uteslutande av föremål som har samlats av slottets ägarfamiljer under århundraden, och nya föremål med god anknytning till slottets och ägarfamiljernas historia är ovanliga. De senaste åren har vi dock mottagit inte mindre än tre gåvor. En av dem har min kollega Inger Olovsson redan berättat om i ett tidigare inlägg, medan de andra två har kopplingar till utställningen Slottsfruar och klostersystrar som visades i Skoklosters slott 2022-2024. Ett av dessa föremål är en bibel som jag nu ska berätta lite mer om.

Bibelns ägare

 

Bibeln har tillhört greve Abraham Brahe (1669-1728), barnbarn till Skoklosters slotts byggherre Carl Gustaf Wrangel. Som den förste innehavaren av det nyinrättade fideikommisset hade Abraham 1701 ärvt Skoklosters slott och dess rika samlingar, inklusive ett bibliotek som redan då innehöll tusentals titlar. Han fortsatte själv att utöka samlingarna och lät 1711 flytta familjens övriga bibliotek till Skoklosters slott.

 

 

Bibeln

Boken är inbunden i ett helskinnband av mörkbrunt kalvskinn med förgylld dekor, förgyllda snitt, fyra upphöjda bind och två spännen av mässing i form av änglar. På försättsbladen och pärmarnas insidor finns anteckningar gjorda av de olika personer som ägt bibeln. Enligt en längre inskription av Abraham har boken skänkts till honom av hans andra hustru, Margareta (Greta) Bonde (1680-1727).

I Skoklosters slotts samling finns ytterst få föremål som kan knytas direkt till Greta Bonde, så Abrahams inskription är mycket intressant i Skoklosterkontext, då den bidrar till att förstärka hennes närvaro i slottet och hennes tid som slottsfru på Skokloster.

 

 

 

 

 

Bibeln trycktes 1664 av den kurfurstliga hovboktryckaren Johann Holwein på uppdrag av Marie Elisabeth av Sachsen (1610-1684). Hon var maka till hertig Fredrik III av Holstein-Gottorp och mor till den svenska drottningen Hedvig Eleonora. Efter att Marie Elisabeth blivit änka 1659 bosatte hon sig på sitt änkesäte Husums slott där hon skapade en kulturellt blomstrande miljö. Bibeln var den första bibeln i Luthers översättning som trycktes i Schleswig och är ett av de religiösa verk från tiden som markerar övergången till högtyska som kyrkospråk. Upplagan var på omkring 100 exemplar, och avsedd framför allt för hovets medlemmar och gäster, men den spreds även i olika lutherska församlingar i Schleswig-Holstein. Den var utgiven i två delar, där den första omfattade Moseböckerna till Höga visan, och den andra Profeterna, Apokryferna och Nya testamentet. Utöver texten innehåller den ett antal helsidesillustrationer utförda i kopparstick, varav bland annat ett porträtt av Luther, Moses med de tio budorden och förbundsarken, med mera. Bibeln inleds med en tryckt dedikation till Marie Elisabet av forskningsresanden och matematikern Adam Olearius (1599-1671) vid tiden bibliotekarie vid hovet i Holstein Gottorp.

Bibelns historia

Spår efter bibelns tidigaste historia hittar vi på bakre pärmens insida, där det finns anteckningar av den sannolikt första ägaren. Anteckningarna, som är på tyska, rör uppgifter om giftermål, barns födelse och dödsfall. Det var mycket vanligt förekommande att skriva just denna typ av uppgifter i biblar. Exempel på det har vi bland annat i den så kallade Wrangelska familjebibeln i Skoklosters slott. Vem denna tidigare ägare var går tyvärr inte att fastställa, men familjen har rört sig i de vid tiden svenska områdena som Bremervörde och Stockholm och flyttat mellan olika garnisoner. Kanske är skribenten en högt uppsatt, tysktalande officer i svensk tjänst, eller dennes hustru.

Att exemplar av denna bibel har letat sig utanför kyrkorna och norrut till Sverige kan ha att göra med det stora nordiska kriget (1700-1720). Fyra av Gretas bröder deltog i detta krig och någon av dem kan ha fått med sig böckerna hem som krigsbyten och införlivat dem i biblioteket på någon av familjens gods. Hade Abraham visat intresse för just dessa böcker? Margareta var själv en boksynt och bildad person som bland annat översatte en tysk andaktsbok till svenska. Den relativt sällsynta bibelutgåvan från 1664 tycks ha varit en väl vald och uppskattad present till en boksamlande make. Att Abraham satte stort värde på Gretas gåva är tydligt och uttrycket ”kiära Grefwinna” samt att han skriver att den ska bevaras på Skokloster i ”kiäraste ihughkommelse” förmedlar en känsla av ömhet och förstärker ytterligare bibelns anknytning till Skoklosters slott. Abraham har gjort liknande anteckningar i andra böcker, bland annat om modern Margareta Juliana.

Av ytterligare spår kan vi dra slutsatsen att boken har kommit ut på marknaden tidigast 1812, men att den kanske aldrig kom att förvaras i biblioteket i Skoklosters slott. På ett av försättsbladen har Helena Margareta Wrangel (1723-1812) skrivit sitt namn. Hon var gift med Friherre Carl Fredrik Hamilton af Hageby (1705-1753) i dennes andra äktenskap. Hans första hustru var grevinna Christina Anna Brahe (1717 – 1739), dotter och enda gemensamma barnet till Abraham och Greta. På bakre försättsbladet finns några barnsliga inskriptioner som kan tolkas som hennes namn. Möjligen hade Christina Anna haft bibeln i sin ägo redan då föräldrarna gick bort när hon var i tioårsåldern. Det var inte ovanligt att andlig litteratur skänktes från mor till dotter. Just denna bibel (åtminstone den första delen) tycks dock i stället ha blivit kvar hos makens andra fru, men kanske hamnade det andra bandet hos Anna Christinas dotter. Trots att Skoklosters slott var ett fideikommiss så finns flera exempel på att böcker har lånats ut eller förvarats i andra av familjens bostäder. Några av dessa har kommit tillbaka, andra inte.

Enligt Abrahams anteckning bestod gåvan från hustrun ursprungligen av bibelns båda delar. Någon gång efter Helena Margareta Wrangels död har boken kommit ut på den antikvariska bokmarknaden och hamnade i slutet av 1800-talet i Trolleholms slott, där den har funnits fram till nu. Hur det kommer sig att de båda delarna skingrades och kom på avvägar från Skoklosters slotts bibliotek kan vi alltså inte säga något om med säkerhet. Vi är dock glada att, tack vare denna generösa gåva, åtminstone den ena boken har hittat tillbaka till slottets bibliotek!

Jonas Häggblom
Intendent
Ansvarig för Skoklosters slotts samlingar