Under 2024 fick Sveriges museum om Förintelsens samling ta emot en flyttkartong med allehanda handlingar och bilder efter fotografen Nachman ”Natek” Zonabend. Det skulle visa sig vara ett unikt material med originalbilder från Lodz getto.
Lodz getto var ett av de största gettona i Polen och på grund av de hundratals fabrikerna i staden kom det att fungera som ett arbetsläger som försörjde Nazityskland med arbetskraft och produkter, bland annat uniformer till tyska armén.
Lodz getto och en av de broar som förband olika delar av gettot. En brevbärare går mot fotografen. Fotograf: Nachman Zonabend 1940. Nachman Zonabends arkiv, Sveriges museum om Förintelsens samling.
Förhållandena i gettot var fruktansvärda och präglades av trångboddhet och brist på mat och vatten. Samtidigt fanns en fungerande administration med både folkbokförings- och statistikkontor och postkontor.
Tre fotografer, Henryk Grossman, Mendel Ross och Nachman Zonabend ingick alla i en grupp som bland annat hade i uppdrag att ordna identitetskort till gettots invånare. Zonabend arbetade på postkontoret och Grossman och Ross på statistikkontoret. Det gjorde att de hade god tillgång till kameror och filmrullar. Med fara för sitt och sina familjers liv, dokumenterade de i hemlighet livet i gettot.
En pojke med davidsstjärna fastsydd på ryggen pratar med barn och mödrar bakom ett stängsel, vilka väntar på deportation till dödslägret Chelmno i september 1942. Fotograf: Mendel Grossman.
Vinterbild från Lodz. Kvinnor letar efter mat. Fotograf: Henryk Ross ca 1940-1944. Nachman Zonabends arkiv, Sveriges museum om Förintelsens samling.
När gettot skulle likvideras ingick Nachman Zonabend och Henryk Ross i den grupp som hade till uppgift att röja upp. Zonabend lyckades gömma stora delar av gettoadministrationens arkiv, fotografier och konst genom att kasta alltsamman i en torrlagd brunn som han sedan fyllde med bolster i hopp om att de skulle skydda från väta och upptäckt. Även Ross och Grossman lyckades gömma negativ och andra artefakter.
När Polen hade befriats av Röda armén lyckades både Zonabend och Ross ta sig tillbaka till Lodz och rädda det som gömts undan. Mendel Grossman hade avlidit strax före befrielsen vid en dödsmarsch från Sachsenhausen utanför Berlin, men hans syster Rozka letade fram det som brodern gömt.
Nachman Zonabend deltog även i arbetet med att dokumentera spår av nazisternas fasansfulla brott mot mänskligheten efter befrielsen. Dessa bilder blev tillsammans med de tidigare bevarade fotografierna och Lodzadministrationens arkivhandlingar viktiga för den Judiska historiska kommissionen, som använde materialet som bevisföring i åtal av nazistiska krigsbrottslingar.
Bilder från Stutthof koncentrationsläger, juli 1947, Nachman Zonabend arkiv, Sveriges museum om Förintelsens samling.
1947 skänkte Nachman Zonabend Lodz gettoadministrations arkiv till YIVO, Yivo Institute for Jewish Research, och de tre fotografernas bilder har spridits till flera Förintelsemuseer och institut runt om i världen. Materialet är en viktig dokumentation och bevis för eftervärlden om livet i gettot och Förintelsen.
Zonabend, som kom till Sverige samma år, ägnade resten av sitt liv åt att sprida information om hans och sina vänners stora gärning.
I vår samlingsdatabas finner du Nachman Zonabends arkiv – Sök i samlingarna
/Anna Tiberg Knutas
Arkivarie
Ansvarig för Sveriges museum om Förintelsens samling