En gång i tiden jobbade jag på en bingohall. Förklädena som vi bar var tungt lastade med runda, släta bitar av metall. Inte mynt, men polletter. Varje pollett med ett enskilt värde på 5 kronor var. Det var nämligen så mycket det kostade att spela ett spel, som minsta insats.
Vad betydde en pollett då, för mig? Det var inte mycket mer än ett moment i arbetet, något som man accepterade som en självklar del av arbetsplatsen. Idag har betydelsen avsevärt förändrats på grund av sammanhanget. Idag sitter jag och digitaliserar polletterna från Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettets samling. Det är polletter som skiljer sig avsevärt från de som vi bar runt på i våra förkläden, polletter med karaktär som bär på historia.
Tro det eller ej, men polletter kan faktiskt vara svårdefinierade. Ordet pollett har många definitioner och det är svårt att specificera exakt vad ordet refererar till. Ordet pollett har genomgått en del omdefinition under tidens gång. Det är möjligt att ordet kommer från italienskans bolla som har betydelsen en bubbla, en blåsa eller ett sigill. Vi har även fornfranskans bullet(t)e, som då har betydelsen av ett litet, runt sigillavtryck, ett intyg eller en attest.
I svenskan har ordet haft betydelsen inkvarteringssedel. Den betydelsen kommer från den äldre nysvenskan runt 1520 och refererar helt enkelt till ett föremål som inte är pengar som kan växlas in mot tjänster, i detta fall mat och husrum.
Pollett från Leijonackers klädesväveri, föremålsnummer 3261997. Foto: Angelica Landgren, SHM (CC BY).
I Nationalencyklopedin från 1994 kan vi se att polletter har en stark koppling till pengar i tre definitioner. Polletter beskrivs som betalningsmedel som inte är mynt, föremål som hade en utgivare med stor ekonomisk styrka vilket gjorde att allmänheten godtog dem som mynt, eller föremål som fungerade som betalningsmedel inom ett specifikt sammanhang så som bruk, företag eller transport. I grund och botten har pollettens betydelse varit likartad i alla tider, då man kan säga att polletter från början har fungerat som en ersättning för pengar i specifika sammanhang. De kunde även fungera som ett kvitto eller bevis på betalning. Personligen vill jag gärna likna dem lite vid ett presentkort.
I många fall kan man påstå att polletten fanns för att förenkla någons arbete. En konduktör behövde inte växla pengar – i stället mottog han bara korrekt pollett och trafikanten kunde lugnt åka med till sin destination. De var även praktiska! Man kunde köpa en vedpollett till en fattig stackare, i stället för att ge denne pengar. Då kunde denne växla in polletten och ta emot lite ved att elda. Det fanns även an annan sida av polletten – bruken, där folk arbetade med bland annat gruvverksamhet. De använde polletter som valuta för att kontrollera arbetarnas pengar och se till att de stannade inom verksamheten.
Båttrafikspollett från Stockholms Ångslups AB, föremålsnummer 3283756. Foto: Angelica Landgren, SHM (CC BY).
Redan under andra halvan av 1700-talet hittar man en omfattande definition över hur polletter kunde se ut, där det framgick att de kunde vara tillverkade av vilket material som helst, men att de skulle vara stämplade. Av de polletter som finns i samlingen tillhörande Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet idag kan man se en stor variation i material, storlek, form och utsmyckning. Många är gjorda i metall och har en form som kan liknas vid ett mynt.
Pollett från Morgonbladet, föremålsnummer 3287193. Foto: Angelica Landgren, SHM (CC BY).
Polletter har blivit mindre vanliga i dagens samhälle. Som jag nämnde användes de på bingohallen där jag jobbade, men redan under min tid där gick de ur tiden till fördel för ett mer digitalt alternativ. Ett användningsområde som jag även det tror håller på att gå ur tiden är polletter till kundvagnar, vilket är ett direkt resultat av vår minskade användning av mynt. Vid diskussion med kollegor kom vi fram till att man på något ställe fortfarande kan köpa en pollett för att använda i förvaringsskåp.
För att nå någon sorts slutsats så kan vi helt enkelt komma fram till att polletter bär på en mångfacetterad bit ekonomisk historia, specifikt lokal- och företagshistoria. De kan fungera som ekonomiska betalningsmedel, men på en mindre nivå inom en mindre sfär än den valuta som ett land delar på.
Det finns över 20000 polletter i Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettets samlingar. Just nu pågår arbetet med att digitalisera dem och göra dem lättillgängliga för alla. För den intresserade finns polletterna från Stockholm nu att tillgå i Sök i Samlingarna
/Angelica Landgren, Museiassistent Sof-K