När jag inte jobbar i digitaliseringsprojektet på SHM så medverkar jag i ett forskningsprojekt om kakel, och då i synnerhet med 1600-talets kakelugnar. Vilken tur att jag inom digitaliseringsprojektet fått tidigmodern tid på min lott och får grotta ner mig i kaklet från kvarteret Biografen i Nyköping!
Kvareteret Biografen i Nyköping ligger ett par kvarter utanför den medeltida stadskärnan med torg och rådhus. Under 1987-1988 genomfördes en större arkeologisk undersökning i kvarteret och lämningar från den tidigmoderna staden grävdes fram. Ett omfattande fyndmaterial omhändertogs och sammanlagt fyndöverfördes drygt 14000 fyndposter till Historiska museets samlingar. Runt 500 fyndposter utgörs av kakel.
Innan jag visar er några trevliga exempel på kakel ska jag först berätta lite om kakelugnarnas historia i Sverige.
Kakel – en kort historik
Pottkakel
De äldsta kakelugnarna i Sverige kom från Tyskland under 1400-talet. De var byggda av så kallade pottkakel. Man gjorde en kruka/potta och drog mynningskanten så att den blev fyrkantig sedan murade man en kupolformad ugn av dem.
Bladkakel med religiösa motiv
Under 1500-talet började man göra kakelplattor med motiv i relief. Dessa gjordes i formar av keramik. Många av motiven var religiösa med Jesu korsfästelse, den förlorade sonen, allfadern med flera.
Propagandakakel med furstar och landsknektar
Politisk och religiös oro i Europa mot slutet av 1500-talet och in på 1600-talet gör att man börjar göra bilder för propaganda. Det görs flera kakel med tyska fursteporträtt och landsknektar i relief. Det gällde att visa vilken sida man stod på i striderna.
Blommigt kakel
Efter krigen blir det en helt annan bildvärld. Under 1600-talet får vi växt- och blomdekor i låg relief på kakelplattorna. Det är inte bara på kaklet som vi hittar de fantastiska blommotiven. De finns i textil, träsnideri och måleri.
Cronstedts kakelugnar
År 1767 fick Carl Johan Cronstedt i uppdrag av Rikets Råd att konstruera en mer energisnål värmekälla och den svenska kakelugnen var född. Principen var att man ledde värmen runt i flera varv inuti kakelugnen innan den släpptes ut i skorstenen.
Under 1700-talet överger man reliefdekorerna på kakelplattorna för att i stället måla dekoren på släta plattor. I typisk 1700-talsanda var flera målade i blå-vitt. Tidigast var Rörstrand. Sista delen av 1700-talet kommer även den stänkmålade kakelugnen. De var fyrsidiga och hade en ljusgul bottenfärg med gröna eller bruna stänk.
1800-talet och nystilarna
På 1800-talet tittade man bakåt i historien och blev inspirerade av renässansens och gotikens formspråk när det gäller arkitektur och inredning. I tidens anda utformades kakelugnarna i de så kallade nystilarna. Det blir nyrenässans och nygotik. Parallellt med dessa finns även enkla släta vita kakelugnar och rörspisar.
Vita klassiska runda kakelugnar fram till 1930-talet
Den vita, runda, släta kakelugnen kommer i början av 1800-talet och blir populär i enklare rum och kammare. Den tillverkas ända in på 1930-talet.
Kakel på 1600-talet – ”man ville ju vara modern”
I början av 1600-talet blev det högsta mode i Tyskland med ugnar av järn. En järnugn var dyr i inköp, så därför gjorde man en budgetvariant i kakel med svart glasyr för att det skulle efterlikna järnugnarna (bild 1). Man kunde till och med göra oglaserat tegel och smeta in det med spissvärta för att det skulle bli så likt järnugnarna som möjligt. Man ville ju vara modern!
Bild 1. Här håller jag håller två av kakelplattorna från den kompletta kakelugnen i kvarteret Gesällen i Kalmar. Titta på de fina blom-/växtmotiven! Man ser granatäpple, nejlikor, tulpan och andra blommor. Foto: Göran Tagesson.
Blommor som symboler
Under 1600-talet var det poppis med blommotiv på kakel, textil och inom målarkonsten. Det var inte enbart som dekorativa motiv, utan växterna hade även en symbolisk innebörd. Nejlikan var symbol för kärlek, lycka och välgång. Narcissen symboliserar förnyelse och kreativitet (bild 2 och 3). Granatäpplet med sina många kärnor symboliserar fruktsamhet och tulpanen motverkar otur och fattigdom. Alla blommorna är bra symboler för lycka och välgång i hemmet.
Bild 2. Min ritning av ett kakel från Linköping. Det visar en urna med nejlikor och narcisser. Ritning/teckning: Annika Jeppsson.
Bild 3. Här är samma motiv som föregående bild, men det är inte tillverkat i samma form. Där finns vissa skillnader. Detta kakel finns på en stående kakelugn på Skoklosters slott. Foto: Annika Jeppsson.
Alla kakelugnar var inte svarta. Under 1600-talet var det även trendigt med gröna kakelugnar, och från kvarteret Biografen i Nyköping finns det flera exempel på sådana (bild 4-7). Den typiska gröna glasyren återfinns även på skålar och tallrikar av keramik från denna tid.
Bild 4. På ett friskakel från kvarteret Biografen i Nyköping känner vi igen nejlikan. Foto: Isak Ekberg
Bild 5. Det är ett fragment, men dock ser man likheten med de hela kakelplattorna. Den visar samma typ av blomma, kanske en sorts nejlika. Foto: Isak Ekberg.
Bild 6. En typisk nejlika i hörnet. 1600-talet är fullt med nejlikor. En växt som symboliserade lycka och välgång. Foto: Isak Ekberg.
Bild 7. Ni känner igen narcissen. Denna är från kvarteret Biografen i Nyköping, men det är samma stil som narcisserna i blomsterurnorna från Linköping och Skokloster.
Vem hade kakelugn?
När jag började med arkeologi på 70-talet lärde vi oss att kakel var ett tecken på högre stånd, men det stämmer inte alltid.
För det mesta är det i bostäder som tillhört högre ståndspersoner som vi påträffar kakelugnar. Så är det i Linköping där det är kungen och biskopen som haft kakelugnar. På Skokloster och i Norrköping är det Wrangel respektive de Geer som har haft kakelugnar. Men i Kalmar är det annorlunda, där hade alla människor kakelugnar. Både kungen, fint folk i stenhusen och enklare folk som hantverkare i de enklare kvarteren har kakelugnar. Har vi kanske underskattat hantverkarnas ekonomiska status?
/Annika Jeppsson, museiassistent
