Hur kan utmaningar i kluriga ärenden se ut?

Det finns ett flertal kluriga arkeologiska ärenden som har legat hos myndigheten länge. Ofta har många personer varit involverade under en längre tidsperiod i samband med olika projekt knutna till Historiska museets samlingar. Det kan saknas fyndlistor, rapporter och till och med en del föremål. I ett flertal fall kan både rapporter och fyndlistor vara handskrivna och svårlästa då man tidigare ofta skrev med skrivstil, med varierande läslighet, och i vissa fall finns det ingen arkeologisk rapport utan endast en liten ruta med information – till exempel en text på ett A4 papper med lite fakta om var utgrävningen har skett, vilket år och vilka som har grävt.

I ett ärende som jag har arbetat med fanns det bland alla papper en handskriven lapp skriven med skrivstil där det var ett svar till en kollega som undrade vart de saknade fynden hade tagit vägen och vilka fyndnummer de hade för de fanns inte med på fyndlistan. Då jag hade flera föremål ”över” i detta material, denna gång var det frön som låg i små glasburkar, vilka var märkta med fyndnummer som stämde överens med den handskrivna lappen kunde jag koppla ihop dem och registrera dem. Ibland är det utmanande att läsa äldre rapporter som över tiden bleknats och blivit svårlästa, delvis på grund av papperskvalitén eller att man har kopierat den flera gånger och texten blir suddig.

I ett annat ärende var delar av fynden redan registrerade med den tidens fyndnummer och fyndlistan var” inbakad” i rapporten och även uppdelade i de anläggningar där de hade hittats så jag fick leta i rapporten för att hitta fyndnummer, fyndplats och kontexter för att kunna registrera dem.  I en av backarna fanns det en ask med ett flertal stenföremål med tillhörande lapp där det stod ”stenar” på vilket efter undersökning av dem visade sig vara flera brynen, yxämnen, yxor och löpare. Efter ett mycket detektivarbete hittade jag några av ”stenarna” nämnda i rapporten där det stod att de var hittade på boplatsen och då kunde jag koppla samman några av dem med fynden i asken.

Många av våra äldre ärenden kan till exempel vara från 1970-talet eller ännu äldre då man på den tiden hade andra arbetssätt, analys- och konserveringsmetoder av föremål mot vad vi har idag då utvecklingen har gått framåt. Då kan till exempelvis järn- och bronsföremål vilka konserverades med den tidens metoder börjat att rosta, fått beläggningar och fallit sönder beroende på hur de har förvarats efter att de hittades. Ibland finns föremålen fortfarande kvar i fyndpåsarna och plasten kan efter flera år bli skör och gå sönder. Jag hade ett ärende där flera påsar med kolprover gick sönder när jag tog i dem och det blev svårt att rädda all kol när de blev ihopblandade med varandra. Då är det svårt att veta vart kolet kom ifrån på utgrävningsplatsen för att man ska kunna göra tex en ¹⁴C-analys.

Det här är några exemplen på kluriga utmaningar som vi kan träffa på under vårt arbete med att registrera, digitalisera och tillgängliggöra våra arkeologiska samlingar så att fler kan studera och undersöka det som finns i våra magasin och i Sök i samlingarna.

I nästa inlägg i vår serie om SHM:s accessionssatsning handlar det om osteologi (ben).

Marianne Kullander, antikvarie SHM.