Hoplödda mynt i Skeppet, Norrköping

Skrivet av Samlingsbloggen

Accessionssatsningen är myndighetens initiativ att utöka antalet avslutade accessioner under 2023. Detta leder till ett högre antal registrerade och digitaliserade föremål för samlingarna på Historiska museet och Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet. Mitt arbete är att registrera och digitalisera fyndmynt till från arkeologiska undersökningar. Ibland förekommer ett och annat mynt som sticker ut från mängden. I förvärv nummer 104 742 finns två sådana.

Bilden visar ett gammalt kopparmynt med en mätsticka vid sidan av myntet.

Myntets åtsida, här kan man läsa årtalet. Foto: Albin Hedin, Statens historiska museer

Ett ganska litet kopparmynt med text

Myntets frånsida med valören. Foto: Albin Hedin, Statens historiska museer.

 

Under en slutundersökning av Arkeologerna i Kvarteret Skeppet, Norrköping så hittades tre mynt från Karl XI’s regeringstid (1660–1697) i ett spisfundament. Samtliga är av koppar och var värda 1/6 öre silvermynt. Dessa kännetecknas av en frånsida med bokstäverna ”C R S” runt tre kronor samt årtalet då myntet slogs och en åtsida med ett lejon och en krona. Åtsidan har även information om valören ”1/6 ÖR S M”, 1/6 öre silvermynt. Valören producerades åren 1666–1686. Bilden ovan visar ett av mynten, fynd nummer 196, från Kvarteret Skeppet som kunde dateras till 1669 baserat på årtalet på åtsidan. Det är inget som sticker ut eller avviker med detta mynt, men de två nästa är något mer ovanliga.

Kopparmynt med en svag prägling

Frånsida på myntet. Foto: Albin Hedin, Statens historiska museer

Ett kopparmynt med ett lejon i profil

Frånsida åter igen. Foto: Albin Hedin, Statens historiska museer

Bilderna ovan visar fynd nummer 195 som utgörs av två sammanfogade mynt. Varför detta gjordes förblir okänt, men det bör vara avsiktligt gjort. En ledtråd kan ligga i att det är frånsidorna på de hoplödda mynten som syns utåt, alltså sidan där valören är synlig. Det kan tyda på att det var viktigt att valören på myntet skulle synas, i motsats till årtalet och Kungens initialer. Var det en önskan efter en valör av samma värde som två 1/6 öre silvermynt, alltså 1/3 öre silvermynt? Vad kunde en person köpa för 1/3 öre silvermynt på 1660–1680-talen? Tänk om föremålen kunde tala!

Här är länken till den arkeologiska rapporten:
Hedvall, R. 2017. Åker, hospitalstomt och tobaksplantage – en Norrköpingstomts historia. Rapport 2017:102. Arkeologisk undersökning.

Albin Hedin – antikvarie, inriktning numismatik