En vanlig fråga till pedagogerna på Sveriges museum om Förintelsen är: vad visste man egentligen i Sverige? Det finns många svar på den frågan, och för oss på samlingsavdelningen är det därför mycket relevant att samla in berättelser och minnen från den svenska majoritetsbefolkningen.
Ett sätt för vanliga svenssons att komma i kontakt med omvärlden har länge varit att ta arbete till sjöss. En som till slut valde att göra det var Oscar Emil Nilsson, son till Kristina Hansdotter och skogsarbetare Nils Erik Nilsson från Växbo. Oscar föddes 1916 i Bollnäs, och när han var i tjugoårsåldern valde han, som så många andra, att flytta till Stockholm. Där fick han arbete som smörgåsnisse på Stallmästaregården, där han blev omtyckt bland besökarna.
Det var troligen genom bekanta från arbetsplatsen som Oscar kom att få plats som uppassare och sjukvårdare på Amerikaliniens m/s Gripsholm och s/s Drottningholm. Fartygen hyrdes ut av Svenska Amerika Linien i Göteborg till internationella Röda Korset under andra världskriget. Fartygen användes för diplomattrafik, och fraktade krigsfångar, överlevande och hjälpsändningar mellan bl.a. USA, Brittiska samväldet, Norge, Tyskland och Japan. Från 1939 och fram till krigsslutet ska fartygen ha transporterat närmare 28 000 personer. Enligt de dokument som nu skänkts till museisamlingen tjänstgjorde Oscar som uppassare åtminstone från september 1944 till augusti 1945.
Det var en dramatisk och farlig tid att befinna sig på världshaven. Under sina resor satte Nilsson ihop album med vykort, tidningsklipp och andra minnessaker. Baserat på klippen i albumet verkar han ha befunnit sig i USA, eller ombord på fartygen, när freden slutligen kom. Vi vet att Oscar bodde en period i Jersey, troligen i samband med att fartygen hade uppehåll i New York.
I albumet finns många vykort från staden, men också sparade urklipp ur amerikanska tidningar. Han verkar bl.a. ha läst Nordstjernan, en tidning som grundats av svenska emigranter under 1800-talet. I albumet finns många urklipp som berättar om freden i Europa, och exempel på hur nazisternas brott skildrades i media.
Efter kriget talade Nilsson mycket och ofta om faran med nazismen, och hur propaganda kan påverka samhället. Han hade återkommande mardrömmar om världens undergång, och visade ofta albumet med tidningsklippen för sina barn. Ändå verkar Oscar mest ha berättat spännande anekdoter från New York och Indien – han har sällan delat med sig av mörkare detaljer från sina resor.
Eftersom Oscar inte längre finns i livet kan vi enbart föreställa oss vilka människor han mötte i sin roll som sjukvårdare och uppassare. Men troligen var det möten som satte spår. I samlingarna hos United States Holocaust Memorial museum finns mycket material som skildrar m/s Gripsholms betydelse. Här finns filmmaterial som visar japanska krigsfångars resa över havet, och berättelser från föräldralösa judiska barn som kom till USA efter krigsslutet. Här finns också berättelser och fotografier från Mary Berg, dotter till en judisk galleriägare i Lodz. Eftersom Marys mamma var amerikansk medborgare, så kunde Mary komma till USA i samband med en fångutväxling 1944. Marys dagbok publicerades som en följetong i Amerikanska tidningar under 1944, vilket var ett av de första publicerade vittnesmålen från Förintelsen på engelska. Kanske var hon en av dem som Oscar Emil Nilsson passade upp på under resan?
Elin Thomasson
Collections Search – United States Holocaust Memorial Museum (ushmm.org)