Ekonomiska museet – Kungl. myntkabinettet i Stockholm har i sin ägo världens största samling av engelska mynt ca 980−1050 tack vare rika fynd från vikingatiden, som p.g.a. en lång antikvarisk tradition till stor del hamnade på museet. Den viktigaste numismatiska referenssamlingen utgörs av den s.k. Bror Emil Hildebrands (1806−1884) samling. Samlingens namn syftar inte på att Bror Emil Hildebrand ägde samlingen – men det var han som publicerade Kungl. myntkabinettets samling som en systematisk samling. Samlingen publicerade han i två upplagor av sitt verk Anglosachsiska mynt i Svenska Kongl. Myntkabinettet, funna i Sveriges jord (1846, med utökad upplaga 1881). Samlingen omfattar idag totalt ca 11 500 mynt varav ca 10% är kompletteringar efter Hildebrands tid.
Undertecknad har sedan december 2022 arbetat med att digitalisera de mynt som ingår i samlingen, som i december 2023 har tillgängliggjorts online i sin helhet för forskare och allmänheten. Digitaliseringsarbetet har finansierats med medel som kommer från Kulturdepartementet, Statens historiska museer (SHM) samt Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning. Mynt som ingår i samlingen är därmed möjliga att söka genom SHM:s webbsida Sök i samlingarna. Den huvudsakliga referensen är Hildebrand 1881 (Hd). Enklast är att söka enstaka mynt med Hildebrandnummer (se fig. 1). Även senare kompletteringar har digitaliserats och anges med förkortning ”var.”, ”komp.” eller ”Hd −”. Datafält som ingår i katalogposterna är föremålsnummer, kung, typ, datering, myntort, myntmästare, vikt samt relevanta litteraturhänvisningar. Varje mynt är avbildat och bilderna kan användas t.ex. i forskning, undervisning eller för illustration av publikationer. Bilderna är licensierade med Creative Commons-licencen CC BY. Det betyder att man får använda dem fritt, så länge man anger källan. Ange källa så här: ”Foto: Fotografens namn, Ekonomiska museet – Kungl. myntkabinettet/SHM (CC BY)”.
Ethelred II:s Crux-mynt under nummer Hd 202 i SHM:s sök i samlingarna. Präglad i England, Canterbury, ca 991−997. Foto: SHM
Några ord om Bror Emil Hildebrand
Bror Emil Hildebrand (1806−1884) var museiman, historiker och numismatiker. Sin största insats gjorde Hildebrand utan tvekan för museiväsendet. Arkeologerna känner honom bäst för att han var den som grundade ett nationellt museum för forntid och medeltid, d.v.s. Statens historiska museum (idag Historiska museet), år 1847. Bland Sveriges riksantikvarier har han skildrats som den mest nyskapande, och som en av dem som under 1800-talet lade grunden till fornforskningen som vetenskap i Sverige. Samtidigt utvecklades även numismatiken till en vetenskap och han var en av nyckelpersonerna i denna utveckling.
Numismatiken var en viktig men mindre del av Hildebrands arbetsfält. Hans stora insats för Kungl. myntkabinettet började 1833 då han fick ett treårigt förordnande med uppgiften att ordna och förteckna föremålen i Kungl. myntkabinettets ägo. Han utnämnes till sekreterare i Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1837. Utnämningen medförde också uppgifterna som riksantikvarie samt garde des médailles, det vill säga chef för Kungl. Myntkabinettet. Hildebrand hade den tredelade befattningen åren från 1837 till sin pensionering 1879.
För numismatikerna är Bror Emil Hildebrand internationellt mest känd just för det ovannämnda verket Anglosachsiska mynt i Svenska Kongl. Myntkabinettet, funna i Sveriges jord (1846, med utökad upplaga 1881). Hildebrands avhandling Numismata Anglo-Saxonica Musei Academia Lundensis ordinata et descripta, som utkom redan 1829, handlar om den anglosaxiska myntsamlingen i Lund. Lika kända är hans publikationer som handlar om medaljkonst, Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor (1860) och Sveriges och svenska kungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer 1−2 (1874−1875).
Ett unikt mynt med Ethelred II:s porträtt i Hildebrands samling
I samband med digitalisering av samlingen har flera intressanta mynt upptäckts. Ett av dem är unikt och för historieskrivningen ovanligt viktigt (Hd 202). Myntet, som nu för första gången får strålkastarljuset på sig, har präglats av kung Ethelred II ”den villrådige” i Canterbury ca 991−997 och är av den s.k. Crux-typen (fig. 1). Allmänt kan man konstatera att man i England i slutet av 900-talet hade den bäst utvecklade myntsystemet i dåtidens Europa. Där präglade kungen en enhetlig mynttyp över hela landet. En av myntmästarna som ansvarade för myntningen i Canterbury hette i detta fall Leofric. Stilen skiljer sig från alla andra mynt av denna typ som alla visar en stiliserad genrebild av kungen med mantel, diadem och spira utan försök till ett realistiskt porträtt. Realistiska porträtt på engelska mynt blev standard först med renässansen i början av 1500-talet.
Andra samtida avbildningar av Ethelred II visar emellertid att han liksom andra samtida kungar hade helskägg, vilket var tidens mode. Detta är det enda kända engelska myntet där Ethelred II avbildas som han faktiskt såg ut med mustasch och helskägg. Notera även hur spiran ser ut. Den avbildas normalt med en treklöver, men här har spiran en fyrflikig topp. En längre forskningsartikel om myntet på engelska är under förberedelse.
/ Eeva Jonsson, antikvarie
