Instucken bland sidorna i en likpredikan över Gustaf Kruus af Gudhem (95629_SKOBOK) – som avled i feber den 2 maj 1692 – har någon från det förflutna lämnat ett meddelande till oss. Det är handskrivet på dyrt papper med vattenstämpel – ett tomt blad som, fruktar jag, har rivits loss från en av likpredikningarna – och vikts ihop, i väntan på att upptäckas av något intet ont anande digitaliseringsprojekt.
För Jane Austens läsare kommer vår upptäckt att verka bekant. I Northanger Abbey hittar hjältinnan – som hetsat upp sig själv genom att frossa i dramatisk gotisk litteratur – gömda gamla papper som hon är övertygad om måste vara bevis på någon hemlig intrig. Och precis som Catherine gör vi en liknande upptäckt:
“En förteckning över linne, skriven med simpla moderna bokstäver, tycktes vara det hon hade framför sig! Om hon kunde tro sina ögons vittnesbörd, höll hon en tvättnota i handen… Skjortor, strumpor, kravatter, och västar på ark efter ark. Ytterligare två ark, skrivna med samma handstil, visade på utgifter som knappast var mer intressanta: hårpuder, skosnören och klädborste.” (översatt av Rose-Marie Nielsen, 1993)
För vi har också upptäckt en lista över kläder:
De specifika plaggen har dock väckt stor diskussion inom organisationen. Handstilen är slarvig och stavningen inkonsekvent. Såvitt vi kan utläsa står det:
5 st skiortor
3 st halsdukar 2 st långa
1 st nattrogar (nattrock?)
1 st pudersskiorta (skjorta att bära vid pudring av peruk)
4 st näsdukar
4 pr stowel mansch [?] (kanske s.k. stöflingar, alltså ett slags manschetter som veks över stövelkanten.
3 pr [?] strumpor
9 st servetter [?]
4 st nattmösor
6 pr lösa mansiätter
[?]
5 st skiortor
Det vi med säkerhet kan säga om listan är begränsat. Några plagg verkar tillhöra en man och stämmer överens med stilen under 1600- och 1700-talen. Även stavningen gör det sannolikt att listan är åtminstone någorlunda samtida med de likpredikningar som vi digitaliserar inom ramen för projektet, Från bokskåpet till skärmen – Digitalisering av likpredikningarna i Skoklosters slottsbibliotek.
(Läs mer Digitalisering av likpredikningarna – Skoklosters slott. )
Om det rör sig om en packlista, är den tämligen tung på servetter. Det skulle kunna vara en förteckning över föremål som skickats i väg för tvättning. Under den tiden, innan det fanns rinnande vatten och avlopp, skickade de välbärgade i väg sin tvätt för att få den tvättad. Om vi tänker på placeringen av listan i en begravningstext, kan det signalera att det har någonting med arv att göra – en lista över kläder som ärvts, eller kläder som skulle gå i arv. Under denna period utgjorde kläder och textilier betydande tillgångar som ofta nämndes i testamenten, då de var mycket värdefulla. Eller, det kan vara bara en inventarielista eller planeringslista för något okänt syfte. Det är, åtminstone för tillfället, en historia med frågetecken.
Men även om vi inte kan återskapa exakt varför, kan vi i Statens historiska museers samlingar få en bild av typen av textil som vår historiska antecknare dokumenterade:
Skjorta/Pudersskjorta
Livrustkammaren har en fantastisk samling av kläder, däribland ett antal plagg som tillhört Karl XII och som härrör från 1718. Till exampel: den här lång skjorta av rak modell (20875_LRK) som är gjorde av tunn vit linnelärft – vackert skräddarsydd, om än något blodfläckad.
Nattrock
Ett betydligt mer dekadent exempel ur Livrustkammarens samling är en fantastisk nattrock för pojkar från 1778, utförd i överdådig guldsatin (21592_LRK). Ägdes av Gustav IV Adolf av Sverige, den är kanske lite för sen för vår lista, men för bra för att missa!
Näsduk
Livrustkammaren har även en näsduk från 1632 (31143_LRK). Detta föremål, även om det var tidigt på vår lista, överlevde delvis eftersom det sägs ha använts för att linda in Gustav II Adolfs hjärta, efter hans död vid Lützen.
Stöfvling/Strumpa med manschett
Ett lite tidigt exempel (för oss) av en strumpa med manschett är linnestrumpan buren av Gustav II Adolf i slaget vid Lützen (31124_LRK) som nu finns i Livrustkammarens samling. Den härrör från 1632 och manschetten uppvisar en glad dekor av frukt, fåglar och blommor.
Strumpor
Det finns också enklare strumpor från 1718 som ägdes av Karl XII av Sverige (20962_LRK). De är långa och formstickade av vitt, något gulnat linnegarn.
Servetter
Det finns ett vackert exempel från Skoklosters slott av en servett av linnedamast från 1600-talet (1079_SKO). Ägdes av Carl Gustaf Wrangel och uppvisar ett glatt mönster av tulpaner, påskliljor, nejlikor, och frukt.
Nattmössor
I en målning från 1770–1830 som nu finns på Skoklosters slott, ser vi en okänd man i en nattmössa. Nattmössor bars nattetid i norra Europa och var ett vanligt inslag i nattklädseln (11446_SKO), men förknippas numera kanske främst med Ebenezer Scrooge från A Christmas Carol.
Manschetter
På Skoklosters slott finns också ett synnerligen passande exempel på en manschett, tillverkad av tunt, fint linne. Precis som föremålet i vår förteckning härstammar även denna manschett från Skoklosters bibliotek; den påträffades 2004, instucken i en bok. (16050_SKO)
Föremålen i våra samlingar har ofta bevarats för att de är extraordinära: näsdukar som omslutit kungars hjärtan eller dyrbara pyjamasar i siden. Denna lista – som kanske inte omfattar vanliga människors kläder – ger oss ändå en inblick i något mer vardagligt. Det rör sig om sådant som hör till det dagliga livet och som vi känner igen än idag: näsdukar, skjortor, pyjamasar och strumpor. Saker vi kanske packar ner inför en resa eller lägger i tvätten. Sådant vi kan tänkas skriva upp på en lista, som vi sedan tanklöst glömmer kvar i en bok – för att återfinnas först 300 år senare.
Stort tack till Maria Neijman, Andreas Olsson, Jonas Häggblom, Gösta Sandell och Sara Dixon för hjälp med tolkning, vägledning kring samlingar och faktagranskning!
/Rosemary Hanson, bildtekniker