Under ett av Statens historiskas museer digitaliseringssatsningar upptäcktes ett myntfragment som stack ut ur mängden i en silverskatt från Vivlings, Hellvi socken på Gotland (SHM-KMK 17747). Myntet är en dirhamefterprägling, möjligtvis från det volgabulgariska riket.

Bild 1: Dirhamefterprägling från Vivlingsskatten. Foto: Peter Nelson, Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)
Dirhamefterpräglingar tillverkades i stort antal i Östeuropa på vikingatiden. Det främsta syftet med dessa var troligen att stimulera handeln längs vägarna mellan Kalifatet och Skandinavien. I Vivlingsskatten ingick bland annat 21 dirhamefterpräglingar, men just detta fragment var extra speciell. Det var nämligen präglat med något som skulle kunna tolkas som en Torshammare!
Myntet imiterar en islamisk dirham präglad för den samanidiska emiren Nasr ibn Ahmad, som regerade i Centralasien mellan 914 och 943 e. Kr (301-331 a. H). Inskrifterna är felaktiga och nästan obegripliga, men namnet ”Ahmad” går fortfarande att läsa. Utan läsliga inskrifter är det svårt att avgöra var och när den här dirhamefterpräglingen tillverkades. En rimlig hypotes är dock att den kommer från det volgabulgariska riket, vilket låg bakom en stor del av dirhamimitation i Östeuropa på 900-talet. I Volgabulgarien präglades både officiella dirhamer i den lokala furstens namn och dirhamefterpräglingar med otydliga inskrifter. Tillverkningen ägde rum i två ekonomiska och politiska centralplatser längs Volgafloden: Bulgar och Suwar.

Bild 2: Karta över Östeuropa på 900-talet.
I Vivlingsskatten ingick 21 dirhamefterpräglingar, varav 15 som identifierats som volgabulgariska av experten Gert Rispling. De 6 övriga har präglats av andra grupper i Östeuropa. Skatten innehöll även 516 dirhamer från Kalifatet, samt 255 tyska, engelska, böhmiska och bysantinska mynt. De yngsta mynten i skatten kan dateras till början av 990-talet, vilket tyder på att skatten gömts vid den här tiden.
Det är frestande att tolka den extra symbol som ligger under frånsidans inskrift av dirhamefterpräglingen som en Torshammare. Formen påminner om hängen som bars i olika delar av vikingavärlden, inklusive Östeuropa. Ett bra exempel på ett sådant Torshammarhänge finns från Birka grav 750, där ett silverexemplar med upphängningsring påträffats.

Bild 3: Torshammarhänge från Birka grav 750. Foto: Ola Myrin, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Torshammare förekommer också i form av graffiti på flera dirhamer från 900-talet. Dessa graffiti skapar en stark kontrast med det religiösa innehållet av dirhamerna, vars inskrifter är Korancitat.

Bild 4: Dirham med graffiti föreställande en Torshammare. Foto: Ola Myrin, Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)
Att tolka symbolen på dirhamefterpräglingen från Vivlings som en Torshammare väcker många frågor. Har ett mynt med Torshammare verkligen präglats av volgabulgarerna, trots att de enligt skriftliga källor redan hade konverterat till islam? Ska myntet kopplas till en annan grupp från Östeuropa och i så fall vilken? Varför skulle myntherren välja att lägga till en symbol för den fornnordiska religionen? Även om dessa frågor kräver fortsatt forskning är det inte helt otänkbart att en Torshammare skulle pryda en dirhamefterprägling. Stäppen var ett område där olika kulturer möttes, och det hände att religiösa uttryck blandades. Flera exempel på detta finns, inklusive en dirhamefterprägling med kors från Kievriket.

Bild 5: Dirhamefterprägling med kors. Foto: Ola Myrin, Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)
En annan tolkning går ut på att symbolen på dirhamefterpräglingen från Vivlings skulle vara en tamgha, ett slags sigill eller klanmärke som användes av folk från stäppen. Tamgha-symboler är vanliga under perioden och förekommer på olika serier av dirhamefterpräglingar som tillverkats i Östeuropa, bland annat i Volgabulgarien

Bild 6: Volgabulgariskt mynt med tamgha. Foto: Florent Audy, Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)
.
På de volgabulgariska mynten är flera tamgha kända. Ett märke fanns till exempel för den styrande klanen i Suwar och ett för den styrande klanen i Bulgar. Det är därför rimligt att tänka sig att symbolen på dirhamefterpräglingen från Vivlings hade en liknande funktion och syftade till att visa vilken klan myntherren bakom präglingen tillhörde. I så fall rör det sig om en tidigare okänd och ovanlig tamgha.
Oavsett vilken tolkning som är korrekt så är den här dirhamefterpräglingen ett spännande mynt. Med stor forskningspotential om en närmare bestämning kan göras. Och nu finns myntet tillgängligt digitalt i våra samlingar för att fundera över dess motiv, uppkomst och mening.
Florent Audy & Peter Nelson
Tack till Viacheslav Kuleshov, Fedir Androshchuk och Charlotte Hedenstierna-Jonson för intressanta synpunkter.
Länkar till föremålen:
Mynt – Sök i samlingarna Torshammare – Sök i samlingarna Mynt – Sök i samlingarna Mynt – Sök i samlingarna Mynt – Sök i samlingarna