För den som vill skriva om ett intressant ämne kan det stundtals vara svårt att hitta tillräckligt med fakta eller föremål för att ro iland projektet. Ibland gäller det omvända. Materialet är på tok för omfattande.
Tumba bruksmuseums samlingar innehåller exempelvis otaliga exempel på papper som tillverkats vid bruket. En del från 1800-talet, det mesta från 1900-talet, och en mindre mängd från millennieskiftet fram till idag. Olyckligtvis har dessa pappersexempel visserligen bevarats till eftervärlden men är knappast systematiskt organiserade. Eller snarare är det så att olika tjänstemän tidvis varit ganska noga med att spara varje papper, men då efter ett personligt system som inte fått någon efterföljare.
Vi står alltså idag med en stor mängd papper och pappersprodukter som rätt sorterade skulle kunna utgöra en utmärkt referenssamling men som i stället riskerar att ge samlingsansvariga akuta migränattacker.
Om vi då bortser ifrån bristen på systematik; går det ändå att säga något om alla dessa papper?
Tumba Bruks huvudsakliga tillverkning har alltid varit sedelpapper. Först enbart till Sveriges Rikes Ständers Bank och så småningom till flera andra banker, inte minst de svenska privatbankerna under 1800-talet. I Tumba bruksmuseums samlingar finns en hel del exempel på sådana papper, och då inte bara det som kom att faktiskt användas vid sedelproduktion utan även hel del prov och tester. Det finns också flera exempel på sedelpapper framtaget för andra länder, som Norge och Danmark. Att norskt sedelpapper tillverkades i Tumba före unionsupplösningen kanske inte är så underligt, men att danskarna kunde tänka sig att köpa sedelpapper från Sverige är mer oväntat.
Paket från 1922 med papper avsett för sedlar i valören 5 kronor. Totalt innehåller paketet 8000 sedelblanketter. Papperet är tillverkat vid Tumba Bruk och paketet väger totalt 5,7 kilo. Foto: Richard Kjellgren.
Förutom sedelpapper fick Tumba Bruk tidigt även uppdraget att tillverka andra sorters papper avsedda för statsapparaten och andra viktiga institutioner, såsom försäkringsbolag, riksgäldskontoret, passmyndigheter och tullverket. Hur många exempel på denna tillverkning som går att återfinna inom samlingarna är högst oklart. En hel del material finns, men gissningsvis kommer det att bli mycket svårt att systematisera. Dels är materialet högst olikartat, dels rör det sig ibland om mycket korta serier. Enskilda tjänstemäns preferenser för sparande och arkiverande har starkt präglat hur referensarken har bevarats till oss.
En av flera högar med referenspapper från Tumba Bruk, visserligen noggrant bevarad men inte alltid i kronologisk ordning. En del ark saknar information och andra har noggrann beskrivning. Foto: Richard Kjellgren.
Papperstillverkningen vid Tumba Bruk förändrades en hel del under 1900-talet. År 1939 installerades brukets första pappersmaskin, och så småningom inleddes tillverkning av papper även för den privata marknaden. Allt finns inte bevarat, men det borde vara möjligt att i någon mån rekonstruera utvecklingslinjerna även för denna produktkategori.
Under en period sparades referenspapper i så här fina, specialtillverkade, arkivkartonger med guldtryck. På sidan står det ”8 x 13[] = 203×330[] Prover d. 14.5 1962 Normal 1. Sjökortspapper ej ytlaminerat. Ritp. Ultra 180.” Foto: Richard Kjellgren.
Bild av arkivkartongen i öppet läge, där vi kan se ett exempel på den lilla etiketten som medföljer varje ark. Högst upp ligger ”Normal 1”. Foto: Richard Kjellgren.
Som framgår finns det goda möjligheter att skapa en betydligt större tillgänglighet till denna samlingskategori. För att det ska bli verklighet krävs dock en tämligen omfattande arbetsinsats – sannolikt över flera års tid. I den bästa av världar skulle uppordnings- och digitaliseringsinsatserna dessutom kombineras med arkivstudier både på Riksarkivet och i Riksbankens arkiv. Det vore också intressant att göra någon form av stilstudie över vattenmärkesmotiven och se hur väl utvecklingen speglar övriga konstnärliga trender.
När det arbetet är klart kommer referenssamlingen att vara en tillgång både för nyfikna forskare och en vetgirig allmänhet. Till dess får vi nöja oss med vetskapen om att vi sitter med ett berg av relativt otillgänglig information vars hemligheter vi ännu så länge endast kan gissa oss till.
Richard Kjellgren
1:e Antikvarie
Ansvarig för Tumba bruksmuseums samlingar