Unionsflaggan får sig en konditionsbedömning av textilkonservator Augusta Persson. Foto: Andreas Olsson
Denna norska kungliga flagga hissades för sista gången 1905 – samma år som den norsk-svenska unionen upplöstes. I grunden är det en tretungad örlogsflagga men med det kungliga målade vapnet i centrum blir det en kunglig flagga. Den mäter 3,65×2,28 meter och är sydd av ylletyg.
Sedan unionen skapades hade det förts diskussioner om hur de olika nationernas flaggor skulle se ut, men även hur de heraldiska uppbyggnaden av unionsvapnet skulle utformas. Den norska flaggan som vi känner den idag antogs 1821. Den bygger på den danska Dannebrogen och där det blå inre korset representerar anknytningen till Sverige. Det norska lejonet med yxan var däremot en medeltida symbol för det norska kungariket och detta kom givetvis att ingå i unionsvapnet.
Just denna flagga har unionsmärket, den s.k. sillsalladen, i det övre, inre hörnet. Sedan 1844 skulle detta märke pryda såväl svenska som norska flaggor. Samma år fick också det svensk-norska unionsvapnet i mitten den utformning det har här. Det följde likhetsprincipen eftersom de svenska och norska heraldiska rikssymbolerna fick lika mycket plats i vapenskölden. Tidigare hade de svenska symbolerna upptagit 2/3.
På Oscar II:s begäran skickades den från Kristiania (Oslo) till Stockholm sedan unionen upplösts. Kanske var det norska souvenirjägare som klippte några unionsminnen i tungspetsarna.
Att hantera dessa stora föremål kräver en del förberedelser och vill man fotografera dem krävs lokaler med ansenlig takhöjd. Här är flaggan utrullad i en fotostudio inför ett samarbete med Utbildningsradion. Här passar också konservatorn på att ta en närmre titt på konditionen och dokumentera detaljer.
Se fler bilder och läs mer om fanan i vår föremålsdatabas
/ Andreas Olsson – intendent, ansvarig för Livrustkammarens samlingar.
