Thaler: 1600-talets euro?

Eller hur alla vägar leder till Ordensstaten.

 

Bland Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettets nyligen digitaliserade skattfynd finns bland annat en skatt från Svärdsjö socken i Falun, som är bland Sveriges största thalerfynd. Thaler (eller svenskans daler) var en valuta i 1600-talets Europa med relativt standardiserad storlek och silverhalt. Detta skapade ett standardiserat värde som innebar att thaler hade stor rörlighet, vilket gjorde att de till viss grad kunde användas utbytbart och på så sätt kan förekomma i stor variation inom samma skatter, såsom i ovannämnda fall. 1600-talet var en instabil period av europeisk historia, där återkommande dåliga skördar, maktlystna härskare och ny, spännande vapenteknik ledde såväl till nästan konstanta krig mellan stormakter som bataljer mellan småstater. Trots denna instabilitet fanns det vissa områden som växte, såsom Falu koppargruva. Tack vare Falu koppargruva utvann Sverige två tredjedelar av Europas koppar, och att det var just i Falun som denna skatt hittades kan tyda på att dess tidigare ägare var välbärgad, men varför skatten begravdes kan vi endast spekulera om. Kanske var skattens ägare medveten om och orolig för sin osäkra samtid?

Skattens mynt, som idag är komplett digitaliserad och tillgänglig via Sök i samlingarna, är alla i gott nog skick att deras myntherrar och ursprung kan identifieras. Myntens glänsande silvriga färg tyder även på en hög silverhalt, någonting som blev ovanligt för tyskromerska thalermynt under trettioåriga krigets första år på grund av den så kallade ”Kipper und Wipper”-tiden. Detta var en tidsperiod där man med olika metoder nedvärderade främmande stadsstaters mynts värde, bland annat genom klippa av mynts kanter för att minska deras vikt, eller genom att smälta ned mynten för att späda ut silverhalten med mindre värdefulla metaller, såsom koppar, bly eller tenn.

På grund av thalermynts standardiserade form, material och vikt innehåller thalerskatter ofta mynt från geografiskt utspridda områden, vilket även stämmer för KMK:s thalersamling. Trots denna universella användning finns det mindre standardisering i hur thaler idag ordnas inom numismatiska samlingar. Beroende på vilket land som mynten präglades i kan de sorteras utifrån bland annat stad, ärkehertig, hertigdömen, geografisk ordning, geografisk alfabetisk ordning, regering eller kronologi. Detta medför vissa svårigheter för sortering under digitalisering av thalerskatter med blandat ursprung men med lite kreativitet och tillräckligt obskyr historiekunskap kan man se ett gemenskap drag i myntens ursprung – många av dem har nämligen direkt eller indirekt sitt ursprung i Tyska Orden.

Skatten som mynten ovan kommer ifrån består av thaler från huvudsakligen olika tyska, österrikiska och nederländska städer och hertigdömen, men ett av de mer unika mynten är en thaler från Maximilian III. Maximilian III var ärkehertig av Främre Österrike, kung av Polen, storhertig av Litauen och ordensmästare av Tyska orden från 1585 – 1618, och har ingen särskild roll i denna historia mer än att det var just hans mynt som bevarats. Detta mynt sticker inte ut rent estetiskt men med en (aningen kreativ) läsning kan man se Maximilians mynt som spindeln i nätet, som aktören som binder samman de olika hertigdömena och stadsstaternas historier, både innan- och utanför KMK:s thalersamling. Men vad var då den Tyska Orden, och hur kan den hävda ägandeskap av en sådan geografisk bredd av städer?

Tyska orden av vår Frus den heliga Marias hus i Jerusalem (tyska: der Deutsche Orden/Deutschorden; latin: Ordo domus Sanctæ Mariæ Theutonicorum Hierosolymitanorum) var en riddarorden som grundades med syfte att ta hand om sjuka och sårade tyska soldater under de första korstågen, dock fick de tidigt i sin historia – likt andra riddarordnar – även militära uppgifter. Ordens fokus på att hjälpa just tyska pilgrimer visade sig gynnsamt för dess framväxt, då dessa var rikare än många andra pilgrimer. Detta välstånd ledde till bättre utrustning och ett överflöd av kavallerister under en tid då hästar var väsentliga för krigsföring. Ordens rikedom och framgångar ledde även till ökad status inom Tyskland, vilket i sin tur ledde till ökat engagemang och fler donationer. Tyska orden utmärkte sig under 1200- till 1500-talet genom sina korståg mot Novgorod, Livland, Polen och Litauen (bland flera) där såväl tyska som andra europeiska katoliker kunde visa sin trofasthet genom besegrande av hedningar och grundande av nya, kristna, städer. Flera av städerna som grundades av Tyska orden finns kvar än idag, exempelvis Marienburg, Thorn och Montfort – som faktiskt representeras i Thalerskatten.

Idag, närmare 900 år efter ordens grundande existerar den fortfarande som en ceremoniell och museal organisation. Den historiska forskningen gällande ordens ursprung är dock kluven i om orden var en kolonial företeelse som terroriserade Östeuropa och Mellanöstern eller om det var en civiliserande välgörenhetsorganisation som bidrog med stabilitet i en annars våldsam tid. Få skriftliga källor har överlevt och den dominerande forskningen utfördes under 1800-talet, då det fanns en annan syn på forskning och dessutom präglas mycket av denna forskning av författarnas ideologier.

Huruvida Tyska Orden var en ambulerande Nordeuropeisk våldshär eller Östeuropas räddning mot hedendom kan vi inte säga garanterat. Vad vi dock kan konstatera är att Orden lämnat fotspår inom numismatikens historia genom etablering av ekonomiskt värdefulla städer samt genom via sin rikedom prägla thaler, någonting som orden byggde många av sina framgångar på. Idag kan thalerna, tillsammans med resten av Sveriges största thalerskatt hittas hos Ekonomiska Museet – Kungliga Myntkabinettets samlingar. Leta själv i vår databas Sök i samlingarna!

/Alexander Wallin, museiassistent