Bröderna Reventlows fornskatt

Grevarna Christian Detlev Reventlow (1842–1908) och Frederik Ferdinand Reventlow (1850–1910) kom från den svenskdanska adelsätten Reventlow. Släkten Reventlow kan ledas tillbaka till 1300-talet. Då bröderna levde kallade de sig själva för dilettanter, ett annat ord för amatörer, vilket i dag har en negativ klang. Under 1600–1700-talet var ordet dock ett högstatusord. Det härstammar från det italienska ordet dilettare som betyder ”att roa sig” och var synonymt för en person som sysslade med konst eller vetenskap för nöjes skull.

Christian Reventlow var en mångsysslare och ägnade en stor del av sitt liv till konsten, bland annat avbildade han de fornfynd som han och hans bror samlade in under sina liv. Insamlingen av fornföremål var ett initiativ på eget bevåg av bröderna. Föremålen samlades in från bland annat stora delar av Svealand och Götaland, från Västra Vingåker i Sörmland till Höör i Skåne.

I samband med brödernas död hade de en önskan om att skänka sin samling till Historiska museet. Den del av deras samling som kom in till museet 1909 består av material från 22 platser närliggande Ringsjön i Skåne, och blev förvärvet 13924. En stor del av brödernas samling utgörs av flintföremål daterade till mesolitikum och neolitikum och grop- och stridsyxekeramik från mellanneolitikum.

Här är ett litet urval av föremål från deras fina samling!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I samband med Ringsjöns sänkning år 1883 upptäcktes ett flertal stenåldersboplatser. Runt Ringsjöns strandkanter gick bröderna och plockade in fornfynden. Vid Ringsjöns utlopp bedrev bröderna däremot utgrävningar åren 1886 och 1887. Här hittades stora mängder stenföremål av samma karaktär som de från de andra platserna, men även en betydande mängd keramik påträffades. Keramiken var väldigt skör och ett flertal skärvor var svallade vilket tyder på att de legat i vatten. Bröderna Reventlow tolkade dock fynden från sjöns kulturlager som aktiva deponeringar, det vill säga, att människorna haft sitt fasta boende bredvid sjön och därmed slängt föremålen i vattnet. Christian Reventlow delade även en teori i Kungliga Vitterhetsakademins månadsblad från 1889 att stenåldersboplatserna har legat på timmerflottar, på pålar eller på underlag av stenar på vattnet. Bröderna medger dock att de inte fann stöd för denna teori i och med deras undersökningar vid Ringsjön.

År 1882 besökte arkeologen och riksantikvarien Oscar Montelius brödernas gård och Christian Reventlow visade Montelius runt på de stenåldersboplatser som undersökts. I Svenska fornminnesföreningens tidskrift från 1885 (s. 49–50) berömmer Montelius grevarna för deras arbete med att tillvarata föremål som i tiden ansågs obetydliga. Montelius framhäver brödernas insats inom arkeologin och uppmärksammar även brödernas önskan om att skänka sin samling till Historiska museet.

Riksantikvarien Hans Hildebrand skriver i Kungliga Vitterhetsakademins Månadsblad år 1886 (s. 142–144) att han den hösten fick chansen att granska grevarnas samling på Finnhult och noterade det ofantligt stora intresset samlingen har för den arkeologiska vetenskapen. Ben och horn som hittades skickades till dåvarande Statens historiska museum för att bli bedömda av Hjalmar Stolpe. Hans Hildebrand skriver i Kungliga Vitterhetsakademins Månadsblad år 1889 (s. 186) att han vill begära fridlysning av stenåldersboplatserna för att kunna bedriva vetenskapliga undersökningar där.

Det första Ringsjömaterialet som skickades till SHM år 1906 utgör förvärvet 12676. Materialet består av ett mindre urval av fynden från stenåldersboplatsen på den norra delen av Ringsjöns utlopp. Utloppet var den enda platsen som bröderna bedrev en arkeologisk utgrävning på där de grävde efter rutor. Övriga fynd från platser runt om Ringsjön påträffades under brödernas inventeringar, där Christian och Frederik promenerade längst med strandkanten och samlade in material. Material från utloppet utgjorde ett första utskick som skickades in av bröderna Reventlow i förväg till Historiska museet. Man kan se det som ett smakprov på deras stora samling. Den större donationen av Ringsjösamlingen kom in till museet efter att den ena brodern avled 1908. Det utgör förvärvet 13924 och skapades 1909. Resten av samlingen kom in till museet 1910, som innefattar förvärv 14265 (från andra trakter än Ringsjön) efter att båda bröderna avlidit.

Från att bröderna donerade sin samling år 1909 till digitaliseringssatsningen hösten 2025, har materialet haft en spännande resa på historiska museet. Under flera decennier låg materialet som bortglömt och återbegravt i stora trälådor på museet. Det var i samband med ett benompackningsprojekt som denna fornskatt upptäcktes igen under 1980-talet. Materialet låg inpackade i små paket av dagstidningar från 1908. Efter denna upptäckt har materialet packats upp i två omgångar. Bland annat under hösten 2012 packades delar av materialet upp i och med ett forskarbesök och keramiken fördelades i fyndbackar. Men det var först under våren 2025 som hela Reventlowska samlingen uppdagades då resterande trälådor med material packades upp (se bild 12). Under följande höst 2025 skedde en digitaliseringssatsning av brödernas samling, arbetet tog fyra månader och har lett till att över 8000 föremål nu finns att se i ”sök i samlingarna”. Denna fornskatt har gett oss ett storslaget stenåldersmaterial innehållande allt från flintyxor, gropkeramik till metkrokar i ben. Gå gärna in i ”sök i samlingarna” och titta på Reventlows fina samling under förvärvet 12676 och 13924!

/Klara Möller Grapenmark, Agnes Dahlén och Amanda Karlsson, Historiska museet