Den romska minoritetens minnen från Förintelsen är ett fält där mycket finns kvar att göra. Från 1914 till 1954 rådde invandringsförbud för romer i Sverige. Den gängse berättelsen här har länge varit att få (eller inga) minnen är bevarade i offentliga arkiv, eftersom så få romska överlevande kom till Sverige. Men till skillnad från 1940-talet, så uppskattas den romska befolkningen i Sverige idag uppgå till 50 000 – 100 000 (European union agency for fundamental rights, 2019). Många romer i Sverige har rötter i central- och östeuropa. Då en mycket stor del av Europas romska befolkning mördades under Förintelsen, finns troligen många svenskar som kan vittna om hur deras romska familj drabbades av nazisternas utrotningspolitik.
Sveriges museum om Förintelsen har som uppdrag att dokumentera och bevara minnen, dokument, föremål och andra lämningar, som skildrar Sverige och Förintelsen. Det finns många svenskar som lever med minnet av Förintelsen varje dag. I museets växande samling finns material som skildrar livet före, innan, under och efter folkmorden. Det är berättelser som idag är del av det gemensamma svenska kulturarvet. Men få av dem skildrar romska över- och efterlevande.
Anledningarna till detta är givetvis många. En av de tydligaste förklaringarna kan vara att erkännandet av folkmordet på romer kom alltför sent. När Västtyskland 1984 erkände att utrotningen av romer var etniskt motiverad, hade många överlevande redan gått ur tiden. Majoritetssamhällets generella oförståelse och ointresse för romskt kulturarv kan även det sägas vara en bidragande orsak. Dessa faktorer har troligen även påverkat viljan att dela med sig av sin romska historia. Sveriges museum om Förintelsen är sent ute, men varenda skärva av den romska minoritetens minnen som kan nålas fast på historiens karta är värt hårt arbete. En sådan skärva kan vara fotografier som skildrar livet som överlevande.
Bild 1. Svartvitt fotografi föreställande Nina och Fransiszek Kwiek i en affär, tillsammans med tjänstepersoner. Bilden är troligen tagen i samband med Aftonbladets artikelserie ”Hur ska det gå för Nina i Sverige?” som publicerades 1972-73. Upphov: Sundberg, Hasse/SHM (BUS) © Alla rättigheter förbehållna. SHM äger inte upphovsrätten till detta verk. SHM har genom avtalslicens med BUS (Bildupphovsrätt i Sverige) rätt att visa bilden på denna sida.
Nina Kwiek föddes i Warszawa, Polen, den 12 september 1939. Familjen var då på flykt undan nazisternas ockupation, och Nina ska ha fötts i ett dike vid stadsgränsen. Fem dagar senare invaderade Röda Armén Warszawa. Under kriget levde familjen gömda, och många familjemedlemmar internerades eller avrättades. Efter kriget bodde Nina i Lodz, och 1964 gifte hon sig med Fardi.
Bild 2. Svartvitt fotografi föreställande Nina Kwiek stående i vattenbryn. Nina Kwiek kom till Sverige som romsk kvotflykting i januari 1972, från ett flyktingläger i Trieste. Det första halvåret bodde familjen på ett flyktingboende i Flen, vartefter de fick lägenhet i Västerås. Upphov: Sundberg, Hasse/SHM (BUS) © Alla rättigheter förbehållna. SHM äger inte upphovsrätten till detta verk. SHM har genom avtalslicens med BUS (Bildupphovsrätt i Sverige) rätt att visa bilden på denna sida.
Nina var 33 år då hon kom till Sverige 1972. Nina, maken Fardi och deras barn fanns bland de första romska kvotflyktingar som började få inresetillstånd till Sverige i slutet av 1960- och början på 1970-talen. De kom då från ett flyktingläger i Trieste, där de fått visa för de svenska tjänstemännen vad de hade att bidra med till det svenska samhället. Vid ankomsten inhystes familjen i en AMS-förläggning i Flen.
Aftonbladets läsare kunde följa Ninas resa som nyanländ i Sverige genom artikelserien ”Hur ska det gå för Nina i Sverige?” som publicerades 1972-73. Genom kontakt med Nina och Fardis barn så har deras familjeberättelse dokumenterats. Fardi (Fransiszek) Kwieks arkiv där han sparat tidningsklipp och fotografens originalbilder från reportageserien är nu en del av arkivet vid Sveriges museum om Förintelsen. Tillsammans med intervjuer med Nina och Fardis barn finns de nu bevarade för framtiden, och kan användas för forskning och utställningar världen över.
Du kan ta del av dem här:
Fardi (Fransiszek) Kwieks arkiv – Sök i samlingarna
https://samlingar.shm.se/archive/6ee4aee1-6425-4c6c-b5ac-b24c1dfd336c
En del av materialet är upphovsrättskyddat eller skyddat av integritetsskäl. För att få mer information om materialet, maila samlingar@shm.se så hjälper vi dig vidare.
Sveriges museum om Förintelsen vill gärna dokumentera och bevara fler romska berättelser. Vill du dela med dig? Kontakta samlingar@shm.se eller elin.thomasson@shm.se.
/Elin Thomasson, intendent Sveriges museum om Förintelsen