Hör det förflutna: En dikt för ett förlorat barn

När Anna dog var hon 17 år, 5 månader, 3 veckor, 2 dagar och 5 timmar gammal. Det är en oväntad detalj att hitta i en text från 1619, och en hjärtskärande sådan. Samlingen av likpredikningar på Skoklosters slotts bibliotek är full av dessa små mänskliga detaljer: ögonblick av universell sorg som ger återklang genom århundradena.

Denna detalj kommer från likpredikningen för Anna Gyllenstierna, en liten bok på 76 sidor med en typiskt utdragen titel:

En christeligh lijkpredikning vthi thens edle och welborne jungfrus Jungfru Anna Gyllenstiernes christelige och folkrijke begraffning, hwilken then 2. maj thette 1619. åhrs vthi sin fadher fadhers Welb. Herr Erich Gyllenstiernes/ och S. fadher Modhers Welb. Fru Karin Bielkes graff vthi Kylingaridz kyrkio i Redwäghz håred bleff begraffwen, och hållen aff Magno Andreæ i Seglora p. Stockholm, hoos Oloff Oloffson.

Nu i samlingen av Skoklosters slotts bibliotek finns den under det mindre spännande (men säkerligen mer lätthanterliga) föremålsnumret 94804_SKOBOK, inbunden i en större volym med 18 likpredikningar om olika medlemmar av familjerna Gyllenstierna och De la Gardie.

Å ena sidan innehåller Annas likpredikan vad man kan förvänta sig av en text från denna period. Det läggs vikt vid Annas adelskap. Gravyrer av familjevapen för hennes mor Anna Ribbing och hennes far Carl Gyllenstierna är det första som dyker upp i texten. Det är också en hel del utrymme i hennes biografi som ägnas åt att lista alla hennes berömda släktingar och bekanta. Och naturligtvis, eftersom detta är en predikan, finns det de nödvändiga bibelreferenserna och religiösa reflektionerna.

Men vi får mer än bara tro och familj i den här texten. Vi får också veta att Anna föddes den 7 juni 1601 i Nynäs, Nyköping, och att hon hade 5 syskon när hon dog: sina bröder Erik och Carl, och sina systrar, Karin, Brita och Kirstin. Vi vet att hon var utbildad och att hon var mycket from. Före sin död hade hon varit sjuk i flera veckor – åtminstone från någon gång i januari. De säger inte exakt vad sjukdomen var, men vi vet att hon inte kunde gå upp ur sängen under mer än korta stunder. Hon dog den 18 februari 1619, efter att ha tagit sakramentet. Hennes mor var med henne när hon dog.

Författaren av predikan verkar tydligt påverkad av denna förlust och citerar ett tyskt uttryck: ”Kinder kommen von Hertzen und gehen auch zu Hertzen” – Barn kommer från hjärtat och går tillbaka till hjärtat

Annas berättelse är en berättelse om djup förlust och sorg, men den är också ett bevis på den kärlek hon lämnade efter sig som fortfarande är påtaglig efter alla dessa år. Små detaljer flimrar genom texten och bryter igenom den fromma formaliteten med en djup och förkrossande känsla av förlust. Detta är särskilt tydligt i dikterna om Anna som avslutar denna likpredikan. För moderna ögon verkar dessa dikter mycket religiösa, nästan predikande, men i detta djupt religiösa samhälle erbjöd tron ​​en förklaring till en så för tidig och oväntad förlust. Det skulle ha varit både en förväntan i begravningstexter som dessa, men också en tröst för de sörjande.

Vi har bett huvudforskaren i FoU-projektet ’Från bokskåpet till skärmen’, Susanne Tienken från Stockholms universitet, att läsa en av dessa dikter för oss som den skulle ha lästs år 1619. Vi har också inkluderat en modern översättning, tillhandahållen av vår egen Sara Dixon och Susanne Tienken, för att hjälpa till att klargöra en del av det mer arkaiska språket.

Det är en akrostisk dikt, där de första bokstäverna i varje rad bildar:

Salige iwmfru welborne Anna Gyllenstierna til Nynaes, Årås oc Limmaridh boren
(Saliga jungfru välborna Anna Gyllenstierna till Nynäs, Årås och Limmared boren (av födsel)).

 

Lyssna till dikten

Översättning

Sorgh är thet wist och Klagelått / At Menniskian medh myckin grått / Lijda må Korss och plågo stoor / Iämwäl medhan hon är på Joor / Gudh bättre: som är i Siukdom swår / Engzlan / Anfächtning / dödligh sår / Immerwarand: Krijgh / Kätterij / Wee / Dyrtijdh hon och swäffuar j Man kan fråga / hwarför thet är? Fast swar ther på tigh Skrifften bär: Rätt orsaak är Synden then som Wår Modher Ewa oss på kom: Wij moste ock för syndens skull / Een gång igen bliffua til Mull / Lijka som wij komm hijt medh grått / Bortgåm igen medh lijka mått / Och när wår tijdh är / then Gudh weet / Ryckes wij bort medh hastigheet. Nogh för Exempel vppenbaar / Er then Wälborne Jungfrw klaar / Anna Gyllenstierna förwist / Nw leffuandes hoos Jesum Christ / När hon war på sitt attand åhr / Aff Ålder / lagdes hon på Båhr Gudh then trofaste HErre blijdh Ynckte oss strax / then samma tijdh / Lucifer then skamlöse Gast / Ledde Ewam til Synd och last / Eja vthgaff tå vthan list / Nådhestolen then HErre Christ / Säiandes: hwemnw rätt wil troo Thenne skal haffua ewigh Roo / Ingen Sorgh / Mootgång / timligh Nödh / Eller någhon lekamligh Dödh / Råder (til onde) öffuer then / Nådhstolen Jesum haar til Wän. Alla Creatur tigh therför / TIL lijka o Gudh prijsa bör: Noch för tu wedh Sacramenten / Ympar i Hiertat Troon reen / Närar ther medh wår arma Sial / AEhra skee tigh therför medh skiäl. Som man nw haffner talat om / Athskilligh Stycker och Lärdom / Rätt på hwadh sätt man bäst blijr frij / Ångst / och all annan Tyrannij / Som Menniskian är här på lagdt / OC huru then bliffuer afflagdt: Loffligdt är / ock man nampnar här Iumfrw Anna / som hadhe kär Messiam Gudz eenfödde Sohn / Medh Fadhren lijk i Himmels Thron= Aff honom hon rätt Troo bekom / Rattfärdigheet och Läkedom / Inympat war i henne wist / Dygd och Ähra föruthan list / Halff attand åhr i thenna Daal Bode hon / men nu i Christi Saal Rett som Solen i Himmels högdt Noch mehr skiner och haffuer Frögd.

Sorg är det visst och klagolåt. Att människan med mycket gråt Lida må kors och plåga stor Även medan hon är på jorden Gud bättre: som är i sjukdom svår Ängslan, lidande, dödligt sår, eviga krig, kätteri, Ve, dyrtid svävar hon också i Man kan fråga: varför är det så? Skriften ger dig ett säkert svar på detta: Rätt orsak är synden den som Vår Moder Eva gav oss: Vi måste även för syndens skull En gång igen bliva till mull Precis som vi kom hit med gråt Går vi härifrån igen på samma sätt Och när vår tid är som Gud vet Rycks vi hastigt bort. Som ett tydligt exempel Till er den Välborna Jungfru ren Anna Gyllenstierna visst är Nu lever hon hos Jesus Christ När hon var på sitt artonde år av ålder, lades hon på bår Gud, den trofaste, blide Herren Tyckte synd om oss strax, den samma tid Lucifer den skamlösa anden Ledde Eva till synd och last O, då gav oss utan list Nådastolen den Herre Christ Och sade: den som nu rätt vill tro Den ska få evig ro, Ingen sorg, motgång, världslig nöd, Eller någon kroppslig död, Råder (till ondska) över den, Nådastolen har Jesus till vän. Alla skapade varelser därför dig Likaså, o Gud, bör prisa: Ännu för att du vid sakramenten Planterar i hjärtat en ren tro Ger föda därmed till vår arma själ Ära vare dig därför med skäl. Som man nu har talat om Åtskilliga stycken och lärdom Rätt på vilket sätt man bäst blir fri Från ångest och all annan tyranni Som människan är här pålagd Och hur den bliver avlagd: Lovvärd är och man nämner här Jungfru Anna som hade kär Messias, Guds enfödde Son Fadern lik i himmelstronen Av honom erhöll hon den rätta tron Rättfärdighet och läkedom Inympat var i henne visst Dygd och ära utan list Sjutton och ett halvt år i denna dal Bodde hon, men nu i Christi sal Rätt som solen i himlens höjd Ännu mer skiner och har fröjd.

 

/Rosemary Hanson, bildtekniker, Enheten för historiska hus.