Medeltidens bildvärld – nu högupplöst

Medeltidens bildvärld är en bilddatabas med en lång och spännande historia. Tack vare bidrag från ett svensk-finskt forskningsprojekt har vi nu haft möjligheten att skanna om alla de 19 000 bilderna med modern teknik och snart kommer databasen att uppstå i ny och förbättrad skepnad.

Bakgrund

Det började för över trettio år sen. Lennart Karlsson var docent i konstvetenskap och arbetade som medeltidsspecialist på Historiska museet. Han hade också en gedigen estetisk utbildning från Konstfack i Stockholm. Under arbetet med sin avhandling och med en inventering av medeltida järnsmide hade Lennart fått upp ögonen för den unika konstskatt som finns bevarad i svenska medeltidskyrkor. Han insåg tidigt att ett representativt bildmaterial skulle vara av oskattbart värde för forskare, studenter och kulturminnesvårdare – en bilddatabas skulle också bli ett värdefullt komplement till Historiska museets samlingar.

Under åren 1990-1996 reste Lennart Karlsson till alla delar av landet för att systematiskt dokumentera främst tre föremålsgrupper dopfuntar, träskulptur och kalkmålningar.  Han valde att donera sin samling till Historiska museet att förvaltas där efter hans död.

2001 var bilddatabasen för projektet Medeltidens bildvärld färdigställd och tillgänglig för allmänheten. Lennart hade gjort ett urval på 19 000 bilder som skannades in lågupplöst med den tidens teknik. Bilderna erbjuder inte bara forskare, studenter och andra intresserade ett stort referensmaterial utan är också en dokumentation av vårt hotade kulturarv. Nedbrytning genom miljöfaktorer har, liksom stölder och bränder, redan satt sina spår. Som ett exempel kan nämnas att branden i Södra Råda utplånat oskattbara målningar och träskulpturer. Av dessa målningar finns 176 bilder i databasen – motiv som därmed i någon mån är räddade åt eftervärlden.

Digitiseringsprocessen

Så här skriver Ilar Gunilla Persson, som är den fotograf som har utfört nydigitiseringen av bildsamlingen:

”Jag fick den stora förmånen att digitisera den stora samling av diabilder som Lennart Karlsson donerat till Historiska museet. Under 90-talet reste Lennart runt i Sverige och dokumenterade inventarier i medeltida svenska kyrkor. Det måste vara en unik dokumentation tänker jag och ett otroligt arbete som lagts ner. Jag kan som fotograf tänka mig att det varit utmanande i många av kyrkorna då ljuset ofta är otillräckligt. Även om han hade blixtutrustning med sig så har det nog många gånger varit svårt att få ljuset att räcka till ett helt kyrktak.

I november startade jag min projektanställning där Historiska museets kontor i Stockholm skulle vara min bas. Som frilansfotograf såg jag fram emot ett år med kollegor och att få sätta mig in i ett för mig helt nytt ämne.

Pia Bengtsson Melin guidade runt mig bland de madonnor, krucifix och altartavlor som finns bland Historiska museets samlingar. Jag förstod att detta skulle bli ett otroligt lärorikt år. Jag har läst på en del nu efter boktips från Pia. Men förstår att jag bara skrapat på ytan.

Första veckorna blev en väntan på den maskin, Slide Snap, från USA som fastnat i tullen. Den skulle användas till arbetet med att digitisera 19 000 diabilder. Diabilderna är oramade och insatta i negativfickor årsvis 1991-1995. Med mitt oumbärliga verktyg pincetten sätter jag in varje diabild i den lilla Slide Snap-maskinen, som med hjälp av gummiband och kugghjul drar in filmstrippen. Bakom diabilden finns en LED-belysning som lyser upp bilden med ett jämnt ljus. På Slide Snap är en kamera monterad, med ett 105 mm macroobjektiv. Jag fotograferar diabilderna, beskär bort den svarta kanten och behandlar sedan bilderna i Photoshop. Efter fotografering byts sedan negativfickorna ut till nya mer arkivbeständiga fickor.

Ja året med kollegor blev ju nu inte riktigt som jag tänkt. Detta år blev väl inte vad någon hade tänkt. Så i mars flyttade jag ut till ett torp på Lovö, Drottningholm och här har jag suttit sedan dess. Maskinen är liten och portabel, dator och skärm kunde jag också ta med hit. Allt har fungerat bra förutom att ergonomin kunde varit lite mer att önska. Jag är tacksam över att jag fick detta tillfälle att se denna otroliga skatt som vi har i våra kyrkor. I oktober tar min anställning slut och jag hoppas att det arbete jag lagt ner kommer många till gagn.”

Finansieringen

Statens historiska museum hade sen flera år tillbaka önskat att kunna tillgängliggöra det unika bildmaterialet i högre upplösning men  inte haft resurser till det omfattande digitiseringsprojektet. Glädjen kunde därför inte vara större när vi fick extern finansiering för att kunna genomföra det. Det var ett större forskningsprojekt, Kartläggning av religion i vardagen. Medeltida helgonkulter i Sverige och Finland som hade behov av bildmaterialet högupplöst och vi fick möjligheterna att bli en av samarbetspartnerna inom projektet. Äntligen kunde vi påbörja arbetet.

Digitiseringen av bildmaterialet öppnar upp för att vi ska modernisera den gamla söktjänsten och ta den in i 2020-talet. Men det får ni läsa om i ett kommande blogginlägg.

//Katarina Nimmervoll, Ilar Gunilla Persson och Eva Vedin