2014–2018
Titel forskningsprojekt
Att samla Sápmi: Tidigmodern globalisering av samisk materiell kultur och det samiska kulturarvet idag
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projektledare
Jonas M Nordin (Historiska museet/Uppsala universitet)
Projektgrupp
- Carl-Gösta Ojala (Uppsala universitet)
- Linda Andersson Burnett (Linnéuniversitetet, Växjö)
- Vesa-Pekka Herva (Uleåborgs universitet, Finland)
- Birgitta Fossum (Saemien Sijte – Sydsamiskt museum, Snåsa, Norge)
Kort beskrivning av projektet
Under 1600-talet började svenska vetenskapsmän, aristokrater, drottningar och kungar att samla på samiska föremål. Parallellt med detta började forskarna, främst i Uppsala, att kartlägga och beskriva det samiska folket. Den svenska staten hade koloniala ambitioner och för att kunna styra över folken i norr såväl som på andra platser behövde den förstå sina nya undersåtar. Samerna skulle förmås, eller om så krävdes, tvingas, att överge sin egen religion och hänge sig åt kristendomen. De skulle också anpassa sig till ett nytt ekonomiskt system och ge plats åt nybyggare.
Syftet med projektet var att kartlägga hur samlandet gick till, vad som samlades in, vem som samlade, och var föremålen hamnade. Projektet hade tre huvudsakliga frågeställningar: Varför samlade européerna på samiska föremål under tidigmodern tid? Vilken roll fick den samiska materiella kulturen i relation till samlingar från andra delar av världen? Vilken betydelse har det tidigmoderna samlandet fått för dagens samiska identitet och kulturarv? Målet med projektet var att genom nya perspektiv och mångvetenskapliga metoder undersöka hur 1600- och 1700-talets insamlande av samiska föremål och spridningen av dessa påverkat det tidigmoderna Europas syn på samer samt hur detta fortfarande styr majoritetssamhällets förhållande till de samiska minoriteterna.
